Klockan ringde vid 7 även idag, blev inte så mycket mer än att äta frukost och titta över vägvalet till samlingsplatsen, innan det var dags att ge sig av. Alltid svårt att uppskatta hur lång tid fem kilometer med trafikljus intervaller tar i Barcelonas morgon rusning samtidigt som du försöker hålla koll på klockan för att hinna till en uttalad mötestid.
Idag var det klockan 9:00 som gällde för att vara med på en meet up grupps onsdagsrunda, som skulle ta mig ut på för mig obekanta vägar. Vi skulle inte bli fler än sex idag och några av dem såg riktigt snabba ut, det skulle nog inte bli någon söndagsutflykt trots att jag mest riktat in mig på en kortare återhämtnings runda. Redan vid samlingen började de talas om terrorattacken i Stockholm sedan de fått höra att jag var från Sverige. I förbifarten nämnde en av dem en incident i Barcelona som gått mig helt förbi, tydligen hade en lastbil full med gasbehållare kapats av en påverkad svensk här för några veckor sedan, vilket skapade en del pådrag.
Introduktionen till dagens runda var: "This is an advanced-intermediate ride. Advanced pace (27-30kph average) but open to intermediate riders who want to improve themselves and know how to draft. We do wait shortly at the top of the climb and regroup. However, please keep in mind this is not a "No-Drop" ride. You should be able to find your own way back into town if the pace proves too high."
Vi satte av norrut längs kusten, längs strandpromenaden genom Badalona, vidare förbi Montgat och el Masnou upp till Vilassar de Mar, tempot var högt i den täta trafiken. Viss notis togs om trafikljus men det hände både en och två gånger att tvåpars formationen delades i två enkel led för att passera de stillastående bilarna på båda sidor. Redan före Vilassar de Mar hade klungan blivit fem man, ett trafikljus till och jag konstaterade att jag hamnat bakom en som inte gick med täten mot rött och vi var hundra meter efter. En av dem i täten gick ner till oss men spanjoren orkade inte ta hjulet när tempot skruvades upp för att försöka jaga i fatt de två bortflyende. Han som gick ner tätade luckan framåt och jag hamnade på mellanhand men höll avståndet till de framförvarande, deras ryggar utgjorde min orienteringstavla då jag inte hade exakt koll på rutten. Vid ett trafikljus var jag i fatt dem och spanjoren som jag lämnade tidigare kom också i fatt, vi var fem igen. Vi väntade ytterligare några minuter för att se om den sista skulle ansluta men han dök inte upp så vi rullade vidare mot vad som beskrevs som ett platt parti innan en klättring tar vid.
Blåslampan tändes omgående och det tog inte mer än någon kilometer innan de tre gick iväg på nytt och vi var två avhängda igen. Så fort det började gå uppför hamnade jag några meter efter spanjoren, en lucka som växte under klättringen till ca 100 meter, väl uppe på toppen stod de övriga tre och väntade. Första frågan som poppades från dem var om jag var sugen på ytterligare klättring. Efter att ha gått på rött en tid kändes det som att det bara gick och tacka nej till erbjudandet för att inte få en lång och ensam resa hem. De tre musketörerna vände tillbaka och jag och spanjoren fortsatte mot Barcelona utan ytterligare klättring. Samarbetet oss emellan med dragjobbet hem fungerade bra och vi var snart nere på cykelbanan längs floden Besos. Kryssade mellan löpare, fotgängare och långsammare cyklister utan att trycka på under den sista milen. Stannade min Garmin när vi nått strandpromenaden i Barcelona, rensat för mina trafikljus intervaller till samlingen hade snittet på rundan varit 30+ trots klättringen, inte konstigt att det kändes. Strava på det.
Slog följe med spanjoren en bit innan jag vek av mot Barceloneta för att fylla på vätskedepåerna och få i mig något ätbart likväl som att kunna sitta avslappnat på en uteservering en timme eller två och bara titta på folklivet runt i kring. Se lite grann av det som för många är Barcelona.
 |
| Solskenscyklist, ja visst! |
 |
| Skulle inte vara fel att ta några timmar på stranden en dag som denna |
 |
| Fortsatte genom triumfbågen på min tur hemåt |
 |
| Sagrada Familia, blir den aldrig färdig? |
 |
| Recoverydrink |
Tankarna började rusa när jag satt på uteserveringen att jag ska försöka hänga med på samma runda nästa onsdag men följa upp den med ett besök på stranden. Badkläderna är dock kvar i Sverige så det blev en promenad ner på stan för att köpa ett par badshorts.
Vem vet, kanske att jag hittar något strandfynd eller i alla fall jämnar ut cykelbrännan något.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar